I miss you ♥ - Del 9

TIDIGARE :


Jag slängde ifrån mig ciggen och gick in i skolan. Ännu en dag i helvetet. Nice.


___________________________________________________


När jag kom in i skolan kändes det som om alla stirrade på mig. Tänk om det syntes att jag var gravid. Jag svalde och började gå snabbare. Jag kollade ingen i ögonen. Jag hoppades att jag inte skulle möta Adam på vägen till mitt skåp. Men jag har ju sån otur nuförtiden.
"Hey , Britney", sa Adam när jag gick förbi honom.
Jag dissade honom och började småspringa. Men han tog tag i min handled och drog till. Aj.
"Adam ..", sa jag och log ett fejk leende.
Han kollade mig i ögonen. Jag kunde se att han kände medlidande.
"Jag är ledsen.. " , viskade han.
" Vet du vad ? Jag bryr mig inte längre. Gå och lev ditt liv , jag klarar utmärkt själv.", sa jag och vände mig om och gick innan han hann stoppa mig.
Jag öppnade mitt skåp och tog mina saker. Tur att jag inte hade några lektioner med Adam.

EFTER SKOLAN :


Jag tog på mig min jacka och slängde väskan över axlen och gick sakta genom korridorerna. Jag var hur trött som helst. Och jag var hungrig. Jag gick och tittade ner i marken , så jag märkte inte att jag gick rätt in i Adam.
"Oj , förlåt ", sa jag tyst och fortsatte gå.
Hade ingen lust att vara arg. Jag trodde att Adam skulle ta tag i mig och försöka prata med mig men han bara gick iväg. Som om jag inte existera. Jag suckade och slängde upp dörrarna ut. Jag satte i mina hörlurar och började lyssna på Moments av One Direction. Underbar låt. Fick mig att glömma mina problem en liten stund.
Jag låste upp dörren och slängde av mig jacka skor och min väska. Jag gick direkt in i köket och till skåpet där Mamma hade sin sprit. Mamma skulle komma hem sent idag så jag kunde göra vad jag ville. Jag tog fram en flaska 'Jack Daniels' , jag tog fram ett glas och fyllde det. Jag tog stora klunkar och ångrade mig efteråt. Det brände som fan i halsen och jag började hosta som en galning. Men jag fortsatte ändå dricka de. Jag drack tills jag inte kunde stå upprätt. Och då knackade på dörren. Jag gick sakta ut från köket och mot hallen.
"Kom in!", ropade jag.
Adam öppnade dörren och stirrade på mig. Jag stod och vinglade fram och tillbaks. Plötsligt blev allt svart och det sista jag hörde va Adam som skrek mitt namn.

_____________________________________________


Såg att det var flera läsare så jag la in en :) Om ni vill ha en shoutout eller vill fråga nåt , bara kommentera!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback